Englands skyttekungar

Allas blickar mot Harry Kane

Kaptensbindeln till årets VM kommer fästas runt Harry Kanes arm. En symbol för att han är Englands viktigaste spelare och den som ska göra målen. Frågan är bara – hur står han sig till forna tiders succémålskyttar i VM?

Harry Kane är redan en stor internationell stjärna. Det har han bevisat med hjälp av en oerhört hög nivå på målskyttet i Premier League. Tyvärr har det ännu inte gett några pokaler, då omgivningen i Tottenham Hotspur är ett stöd som gör att han kommer nära titlarna, men sällan så bra att han verkligen får höja någon pokal. Tyvärr är det nog ännu värre med England. Få tror väl på någon direkt succé för ett av de mest anonyma engelska landslagen i VM-historien, men ska det bli något så måste just Harry Kane göra målen.

När han slog igenom beskrevs det nästan som en överraskning, men faktum var att Kane hade under lång tid skolats i de engelska ungdomslandslagen där han kontinuerligt producerade mål. Han kanske inte såg ut som någon ny storstjärna, men killen visste var målet fanns. I Premier League var känslan densamma och många är nog de som varit övertygade om att målfabrikationen ska ta slut. Men den har aldrig sinat. Istället är den fortfarande unge Harry Kane på god väg att räknas in som en av de stora engelska målskyttarna genom tiderna. Får han bara ihop några titlar kan han definitivt räkna in sig i kretsen med Dixie Dean, Tom Finney, Stan Mortensen, Steve Bloomer, Nat Lofthouse, Tommy Lawton, Jimmy Greaves, Geoff Hurst, Gary Lineker, Alan Shearer och Wayne Rooney.

I VM-historien är det främst två engelska storskyttar som utmärker sig: Geoff Hurst och Gary Lineker. Hur står sig Harry Kane i jämförelse och kan han ta sitt England till samma nivåer?



Geoff Hurst – VM 1966 och 1970

Visserligen hade Geoff Hurst fått nummer 10 i VM-truppen 1966, men när det väl var dags för den första matchen fick nummer 21 Roger Hunt från Liverpool ta platsen bredvid den givne Jimmy Greaves, för övrigt en av de främsta engelska målskyttarna genom tiderna. Strax bakom dem stjärnan och speldirigenten Bobby Charlton. West Hams Geoff Hurst fick spela rollen som back up. Samarbetet mellan Hunt och Greaves hade nämligen fungerat mycket bättre i träningsmatcherna inför VM.

Efter 0-0 mot Uruguay fanns fortfarande ingen plats för Geoff Hurst i matchen mot Mexiko, där England vann med 2-0 efter mål av Bobby Charlton och Roger Hunt. Och för att göra saken än värre så spädde Hunt på sin målskörd i den tredje och sista gruppspelsmatchen mot Frankrike efter en engelsk seger med 2-0, där Liverpool-anfallaren stått för båda målen.

Öppningen kom dock, eftersom Greaves blev skadad och i kvartsfinalen mot Argentina var det Hurst och Hunt som ledde Englands anfall, vilket resulterade i att Geoff Hurst gjorde det avgörande målet i den 78:e minuten i en mycket infekterad fotbollsmatch, där Argentina fick sin kapten Antonio Rattin utvisad. I semifinalen mot Portugal avgjorde Charlton med två mål, men Hurst var med på plan och i finalen kom så Geoff Hursts och hela Englands stora stund när VM-pokalen spelades hem efter en seger mot Västtyskland med 4-2 efter förlängning. Hurst gjorde hattrick.

Fyra mål på tre matcher och en VM-buckla. Den ende att göra hattrick i en VM-final. En enastående bedrift som för alltid skriver in Geoff Hurst i VM:s historieböcker.

Han tog sedan vid där han slutade genom att göra Englands första mål i VM-slutspelet 1970 i en seger mot Rumänien. Den gången slutade äventyret i en kvartsfinal. En stor besvikelse, då truppen nog ansågs vassare än 1966. Totalt sett blev det 24 mål på 49 landskamper för Hurst (1965-1972), vilket ger ett finfint målsnitt på 0,49 per match. När det gäller flest mål i det engelska landslaget genom tiderna återfinns Hurst på en mer blygsam fjortonde plats. Tittar man istället på betydelsefulla mål i den största turneringen av dem alla, är han än så länge ohotad.

Här hittar du alla VM odds

Gary Lineker – VM 1986 och 1990

En ung Gary Lineker debuterade i landslaget redan 1984, då han ännu spelade i Leicester City. En notorisk målskytt av sällan skådat slag. Inte så mycket för att träna, då han ofta vilade sina explosiva lårmuskler med hjälp av varma bad fram till fredag då ligamatchen närmade sig. Men där fanns en naturlig snabbhet, fysik i övrigt såväl som en makalös känsla för att göra mål. 1985 anlände han till regerande ligamästarna Everton FC och skulle under säsongen 1985/86 vinna den skytteligan i högsta divisionen och bli utsedd till årets spelare. Dessutom gav han sitt Everton ledningen i FA-cupfinalen, vilken slutade med förlust mot ärkerivalen Liverpool, såväl som besvikelsen med en andraplats i en liga man länge såg ut att vinna. Nära odödlighet, men ändå en bit ifrån. Det var dock en anfallare i absolut toppform som anlände till VM i Mexiko 1986 med ett i övrigt oerhört starkt engelskt landslag.

Efter lite orosmoment med en befarad skada stod han ändå på plan i VM-premiären mot ett inte alltför starkt Portugal. Men det hela slutade i ett praktfiasko och förlust med 0-1, vilket följdes upp med 0-0 mot Marocko och ett oerhört kritiserat engelskt landslag. Men efter några korrigeringar i spelsystem och spelarbyten, fick Lineker lira tillsammans med Peter Beardsley (Newcastle) i anfallet och då lossnade allt. Hattrick mot Polen i den sista gruppspelsmatchen, vilket följdes upp av två mål i åttondelsfinalen mot Paraguay och vi hade ett England med Lineker i spetsen som tycktes ostoppbara.

Om det inte vore för en person – Argentinas Diego Armando Maradona – vilken stod som motståndare i kvartsfinalen. Lineker lyckades inte upprepa Hursts avgörande mot Argentina 1966, utan fick se sig slagen med 1-2 efter att Maradona gjort det första målet via hands och det andra målet efter VM:s kanske finaste soloräd genom tiderna. Lineker själv har erkänt att han var nära att applådera efter det fantastiska 2-0-målet. Det kändes nästan överjordiskt bra. England hade dock varit med i matchen och till och med det bättre laget i första halvlek, men det var under några minuter i andra som ödet beseglades. Lineker gjorde sedan 1-2 och var faktiskt extremt nära 2-2. Faktum var att han nog trodde bollen var inne.

Ett av de bättre engelska landslagen i VM-sammanhang fick därmed se sig utslagna, men Lineker skulle som den ende engelsman vinna VM:s skytteliga på sex mål och skriva på ett guldkantat kontrakt med FC Barcelona.

Inför VM 1990 rådde givetvis stort hopp på hemmaplan att England skulle ta sig hela vägen. Lineker – numera i Tottenham – sågs som en av nycklarna till framgången. Han skulle inte göra någon besviken med fyra mål, varav två av dem kom i den så viktiga kvartsfinalen mot Kamerun, som vanns med 3-2 efter förlängning. Han kvitterade också till 1-1 i semifinalen mot Västtyskland, där England senare åkte ur i en av de mest dramatiska straffläggningarna i nationens historia. Lineker satte givetvis sin straff, vilket också var den allra första.

Lineker har vunnit engelska högsta divisionens skytteliga hela tre gånger (1984/85, 1985/86 och 1989/90) för tre olika klubbar (Leicester City, Everton och Tottenham). Dessutom vann han andra divisionens skytteliga med Leicester 1982/83. Två gånger vald till årets spelare i England (1985/86 och 1991/92) och så fick han givetvis en plats i världslaget efter insatsen 1986. Han valde att avsluta sin internationella karriär i förtid 1990 (debut 1984) efter 80 landskamper och 48 mål med ett målsnitt på imponerande 0,6 mål per match. Endast två spelare har gjort fler mål i landslaget (Bobby Charlton 49 stycken och Wayne Rooney 53 stycken).  

Kane vs Hurst och Lineker

Den stora skiljelinjen mellan dessa tre herrar är att Hurst och Lineker hade på papperet en mycket vassare omgivning än Harry Kane. Gary Lineker är dessutom den kanske mest begåvade målskytt som England skådat under de senaste 50 åren. Ett unikt råämne. Kane har dock visat att han också har den där unika förmågan att aldrig sluta göra mål. Ständigt med i skyttetoppen på ligan och efter två raka skytteligasegrar (2015/16 samt 2016/17) hamnade han på andra plats denna säsong efter den till synes överjordiskt formstarke Mohamed Salah (Liverpool), men Kane var aldrig långt bakom med sina 30 mål mot Salahs 32. Trean Sergio Aguero hade endast 21 mål. Så det är definitivt en målskytt på Linekers nivå, förutom att han saknar erfarenhet från VM-spel. I landslaget har Kane gjort 12 mål på 23 matcher, vilket ger 0,42 mål per match.

Kan Harry Kane få till det under kommande och/eller framtida VM och dessutom fortsätta målskyttet i ligan och Champions League kommer han att skriva in sig som en av de främsta i engelsk fotboll. Geoff Hurst kanske aldrig nådde samma nivå som Lineker och Kane, men han vann VM åt sitt England och större än så kan det knappast bli. 

Harry Kane

Landskamper: 23

Mål: 12

Klubbar: Tottenham Hotspur

VM-turneringar: 0 (VM 2018 blir den första)

Bästa placering: ingen ännu

Geoff Hurst

Landskamper: 49

Mål: 24

Klubbar: West Ham United, Stoke City, Cape Town City, West Bromwich Albion, Cork Celtic, Seattle Sounders.

VM-turneringar: 1966 och 1970

Bästa placering: världsmästare (1966)

Gary Lineker

Landskamper: 80

Mål: 48

Klubbar: Leicester City, Everton FC, FC Barcelona, Tottenham Hotspur, Nagoya Grampus Eight.

VM-turneringar: 1986 och 1990

Bästa placering: semifinal (1990)